top of page

Sarajevo, Tony Tiger och Jonna Andersson

Uppdaterat: 13 aug. 2023

Som väntat stannade Europaäventyret vid två matcher mot Twente, ett dubbelmöte som tack vare en borgmästare i Enschede förvandlades till en duell fylld av hat. Twente må till slut ha segrat på planen, även om det blev långt svårare än vad jag tror att någon med koll på fotboll hade tippat, var det i läktarmatchen en ren överkörning i grönvit favör.

Twente lämnade förvisso i princip walk over efter de patetiska rånarluvornas fega attack i Enschede, som gjorde att Twente med klubbdirektör Paul van der Clown, förlåt Kraan, i spetsen stängde av sina egna supportrar från bortamatchen. Med det sagt, det som vi som var på plats på Nya Söderstadion fick uppleva var något helt unikt. Jag har följt Bajen i minst 35 år och törs säga att jag bland många magiska läktarupplevelser aldrig upplevt något liknande som det vi skapade mot Twente. Jag är rätt säker på att vi slog svenskt rekord i läktarsång.


"... eftersom majoriteten av spelarna levererade på sitt absoluta max kunde de – framburna av ett psykotiskt publiktryck på Tele2 Arena – nästan tvinga Twente till underkastelse", skrev Aftonbladets Per Bohman. ”Man kunde verkligen känna atmosfären. Men det var lite tufft mot oss. Det var lite väl mycket”, sa Twentes tränare Joseph Oosting efter matchen.

Foto: Gustav Gelin

En majoritet av de 24 542 stod upp och sjöng hela matchen – och mer därtill. Redan en timme innan avspark sjöngs det och sången fortsatte långt efter slutsignalen. Men det var såklart under matchen som ljudnivån nådde sitt crescendo. Trycket när hela läktaren skanderade ”Forza Bajen, in med bollen” vid varje Bajenhörna gick i princip att ta på och det var på vippen att det hjälpte våra valpar på plan att slå ut den nederländska storfavoriten. Det var tydligt att publiken var en viktig faktor. Flera gånger under matchen hetsade Cifuentes, Besara, Erabi med flera för att höja volymen ännu ett snäpp. ”Jag är så stolt över laget och supportrarna. Det var fantastiskt, till och med deras spelare sa till mig ”wow, vilka supportrar ni har”. Jag är så stolt över dem, de var med oss hela matchen,” sa Nahir Besara efter matchen. ”Det här är, i ärlighetens namn, de bortamatcherna som du vill spela som spelare. Där fansen gör allt de kan för att stötta sitt lag. Såklart får man höra en och annan sak som inte alltid är så trevlig, men det motiverar en också. Det visar kämparglöden hos supportrarna och klubben. Stämningen var väldigt bra,” sa Twentes anfallare Ricky van Wolfswinkel, som har spelat i både Premier League och La Liga. ”Jag har aldrig varit med om det här trycket förut. Visst, jag har spelat borta mot Fenerbahce och Galatasaray, men det här var samma nivå,” sa Loret Sadiku. ”Just nu tänker jag bara på publiken. Det är så jäkla grymt vilket jobb de lägger ner. De skriker i 120 minuter och hjälper till att förstöra Twente. Det är inte svårt att spela fotboll när man har den här publiken bakom sig. Magiskt,” sa Simon Strand. ”Jag har aldrig upplevt något sådant här på en fotbollsplan och det är extremt stort. Det var magiskt. Uppvärmningen kändes som forceringsfas redan där. Alla ska ha en eloge”, sa Fredrik Hammar.


Att se hela arenan förvandlas till en klack var onekligen en mäktig upplevelse. Att vi kan förmå så många att faktiskt aktivt delta i supporterkulturen tror jag ligger i vårt DNA. Något som alltid kännetecknat Bajens läktare sen jag började gå på matcherna på 80-talet är det otvingade. Jag är väldigt allergisk mot förhållningsregler på läktarna, satta av självutnämnda läktarchefer, och min upplevelse är att vi jämfört med många andra klubbar haft väldigt få såna. Visst, vi har haft vår beskärda del också, men överlag har vi gemensamt satt spelreglerna utan pekpinnar. Vi har mängder av grupperingar som får köra sin grej, stora som små. Bakom större grupper som Bajen Fans, Bara Bajare, UB och HU finns Hammarbyklanen, Hammarbykollektivet, Bajengrottan, Tjockisbajarna, BCS, Bajenpartiet, Barra Brava, Bajens Tjejtjusare, DLN och många fler. Därefter har vi den stora mängden supportrar som inte tillhör någon gruppering, men som är med och stöttar på sitt sätt.


Vissa kör poddar eller målar tifon, andra ger ut matchprogram och skriver böcker, någon tecknar eller målar, en tredje gör geniala kommenteringar till höjdpunkter med hjälp av en datorröst och en fjärde filar på nya läktarsånger. Alla bidrar på sitt sätt till Hammarbykulturen, vilket såklart får hela kulturen att växa organiskt . Det blir ett kretslopp som lockar nya fans, får andra grupperingar att växa och föder fram ny kreativitet till Bajens läktare. Europatåget har rullat vidare utan oss, men jag tror ändå insatsen gav laget och klubben en välbehövlig boost inför den allsvenska hösten – och förhoppningsvis kan vi ta med trycket vi skapade mot Twente in i allsvenskan. Elfsborg, välkomna till Sarajevo!


Ett urval av alla bilder vi fick skickade till oss efter Twentematchen. Foto i tur och ordning: @sagaanderssonn, @bajencharlie, @bajen_julle, @fredrikbengtsson, @peter_holm_, @bajen.bruttan, @wittingsfoton, @atlaz.09, @bajen.bruttan.


DOWN UNDER


Bajen-VM i Australien. Wow, vilken turnering som utspelas framför våra ögon. Passionens, dramatikens och de små marginalernas turnering kommer gå till historien som en av de mäktigaste världsmästerskapen nånsin, men för oss grönvita har det primärt varit veckor av enorm stolthet. Vi har inte direkt varit bortskämda med VM-deltagare genom åren, men denna sommar kör Bajenlands ambassadörer pop-up i The Matildas hemland. Vid sidan om våra nuvarande stjärnor Madelen Janogy (Sverige), Maika Hamano (Japan), Jonna Andersson (Sverige), Kyra Cooney-Cross (Australien) och Simone Boye Sørensen (Danmark) består turneringen av inte mindre än tre (!) förbundskaptener med grönvitt förflutet. • Sveriges Peter Gerhardsson, 152 matcher och 49 mål i Bajen. • Australiens Tony Gustavsson, huvudtränare i Bajen 2006-2009 och assisterande 2020.

• Brasiliens Pia Sundhage, 129 matcher och 38 mål i Bajen samt spelande tränare 1992-94.


Men inte nog med det. Även på spelarsidan hittar vi tre tidigare Hammarbyspelare. Magdalena Eriksson (Sverige och Bayern München), Filippa Angeldahl (Sverige och Manchester City) och Courtney Nevin (Australien och Leicester City). Av dessa elva spelare och ledare är hela åtta (!) klara för semifinalspel (bara Sundhage, Hamano och Boye Sørensen har tvingats lämna turneringen) – och vill det sig riktigt väl har vi chansen på lika många i VM-finalen – och dessutom chansen till att se en final i ett världsmästerskap mellan två länder med varsin grönvit ikon som förbundskapten. Mycket större än så kan det inte bli.


Kyra Cooney-Cross och Jonna Andersson. Foto: Hammarby Foto


Rent fotbollsmässigt har nog Jonna Anderssons vänsterfot™ utmärkt sig allra mest, men den är tätt följd av Kyra Cooney-Cross, som med råge visat att hon är en framtida storspelare på den internationella scenen, om hon inte redan är det. Ska vi snacka känslor och passion i detta VM är det två ögonblick som har etsat sig fast på min näthinna. Först och främst bilderna på när Jonna Andersson tröstar Maika Hamano samtidigt som hennes lagkamrater firar, något som får tårkanalerna att öppnas. Av rättighetsskäl vågar jag inte publicera några bilder då de stora byråernas rättighetsväktare Copyright Agent är blixtsnabba med att skicka betalningskrav på många tusenlappar vid minsta överträdelse, men ni som eventuellt missat det kan ni spana in här och här. Bild nummer två (plåtad av Aftonbladets Pontus Orre) borde vara en given kandidat till årets sportbild när året sammanfattas. Ren grönvit kärlek i en bild. Det andra ögonblicket jag tar med mig är Tony Gustavssons passionerade inlevelse i den högdramatiska straffläggningen mot Frankrike. Vi känner igen det från tiden i Bajen, hur Tony Tiger låter hela sitt känsloregister släppas lös. Med sin positiva ledarstil pumpar han sitt lag med energi när det behövs som mest. Hans karaktäristika tummar är snart i nivå med Linda Hammars och hans ständiga brandtal efter att The Matildas besegrat ännu en motståndare har en tendens att fastna. ”Jag har vunnit medaljer, men emotionellt är detta det största jag upplevt som tränare”, sa han efter den rafflande straffläggningen. Tony Tiger ändå, det går inte annat än att älska karln.


668 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page